Recension: SNÖRET, FÅGELN OCH JAG

Tänk så många gånger man har grubblat över Augustprisnomineringar. Den här boken råder det dock ingen som helst tvekan om. Den är ju helt fantastisk! På alla sätt och vis förstås.

Äntligen är det dags för det efterlängtade sommarlovet som Selma i regel spenderar på mormor och morfars landställe. När mamma och pappa lämnar landet för stan, blir Selma kvar själv med sin mormor och morfar. Det känns ändå skönt att vara på landet och tankarna på att inte ha en kompis hamnar allt längre bort. Ändå pickar en störande liten fågel inuti henne, som påminner henne om allt hon inte kan och allt hon gör fel.

Den här sommaren träffar hon Snöret, vilket förvandlar sommaren till något den aldrig har varit tidigare. Snöret är orädd och lite galen. En vänskap innebär också att bli sams när man har varit oens. Dessutom skildras landstället så fridfullt, kravlöst och typiskt som det troligtvis är.

Fågeln, som man till en början klandrar, börjar man till slut ömka. Var ska den ta vägen nu när Selma har fått en bästis?      

En rofylld och harmonisk berättelse om ensamhet, vänskap och om att våga stå på sig. Helt enastående och imponerande debut av Ellen Karlsson. Svåra ämnen så som döden törs man reflektera över.

Och även om en liten fågel finns inom oss, kan vi lära oss att leva med den om vi står på oss.

Nyhet: I maj utkommer Ellen Karlssons nya bok - En fisk som heter Fabian med illustrationer av Eva Lindström som jag verkligen ser framemot och hoppas att den blir minst lika bra som Snöret, fågeln och jag.

Författare: Ellen Karlsson
Förlag: Hippo Bokförlag (2013)
Antal sidor:117
ISBN: 9789187033094